Goshiki Onsen!

Vi har det senaste haft några riktigt fina dagar med möjlighet att bestiga toppen av Mt Niseko Annapuri. Innan helgen kom det mycket ny fräsch snö över berget och med några följande dagar med lugnare vindar och bättre sikt kunde vi äntligen nå toppen.

I måndags hade vi Goshiki Onsen i sikte, en het källa som ligger på en platå 750 m.ö.h mellan Mt Iwaonupuri och Mt Niseko Annupuri. För att ta oss dit tog vi oss upp på toppen av Mt Niseko Annapuri och svischade sedan västerut ner mot byggnader som ligger kring Goshiki Onsen. Väl framme kopplade vi av i källans heta bad. Källan ligger på en avlägsen och lugn plats en bit ifrån bebyggelsen kring Niseko och de andra skidorterna. Genom ”byn” går en väg som endast är öppen på sommaren. Där vägen tar slut möttes vi av en tre meter hög snövägg. Goshiki Onsen är ett populärt resemål för källans vattenkvalitet som sägs ha bevisade hälsoeffekter. Trots sin popularitet kunde vi avnjuta badet helt utan andra gäster.

Efter att ha chillat i badet ett tag var det dags att ge sig ut igen och hitta vägen tillbaka till civilisationen. Trots att ingen av oss hade varit där förut var det inte särkilt svår att hitta vägen tillbaka, då de bara var följa de spår som någon innan oss hade trampat upp tillbaka till Annapuri genom skogen. Efter att ha åkt igenom en dalgång var vi sedan framme i liftsystemet igen. Efter att ha klarat av Goshiki Onsen-äventyret firade vi med hamburgare och ginger ale på kanske en av Nisekos enda uteserveringar (?).  

Äventyret till Goshiki Onsen får en 5:a av fem möjliga. Med eller utan bevisade hälsoeffekter var det helt klart en upplevelse och ett äventyr att först kämpa upp för ett berg och sedan åka ned i en dal och sedan få värma upp en stel kropp efter några veckors åkning.  

Översikt på äventyret runt berget

Sista liften innan vandringen upp till toppen. 

Slutet av en svettig hike.

Husen nere i dalen ligger vid Goshiki Onsen, målet för dagens tur.

Belöningen.

De varma ångorna från badet skyndar på raset från taket. 

En stor bumling från taket trillade ner i badet och 

nästintill orsakade en tsunami. 

Bäst att hålla sig inom säkerhetszoonen.

Gatulamporna som lyser upp fotknölen om kvällen.

Spåren tillbaka genom skogen till Annapuri.

Mattias i helt orörd offpist eller är det photoshop...

Fest! Hamburgare i gassande sol.

Tredje gången gillt; nu bor vi bra

Vår fantastiska tid i Niseko börjar närma sig mot sitt slut. Det är nu en dryg vecka kvar tills vi planerar att lämna byn och ge oss ut på nästa äventyr - tre veckors tågluff genom Japan med final i Tokyo innan hemresa 20 april.

Den senaste tiden har vi haft marsväder som här betyder några dagars vårväder plusgrader varvat med några dagars januariväder med 15 minus och mycket snö. Tyvärr har vi haft mycket vind senaste veckorna vilket gjort att många liftar uppe på berget tvingats stänga. Åkningen har då varit begränsad då det inte går att ta sig mellan de olika sammanknutna liftsystemen. Det orsakar mycket folk i samma liftar och åk. Portarna till backcountryn stängs också av säkerhetsskäl och vi får dessa dagar hålla oss till bra skogsåkning nära liftar och backar längre ner i systemet. Positivt är att det är färre besökare på berget nu jämfört med januari och februari, och vi har fortfarande dagar med riktigt bra snö. Senaste 2 veckorna har vi haft två stora dump med 30-40 cm puder, och även några lugnare dagar med solsken då vi kunnat utnyttja nästan hela berget.

Sedan Anna kom och anslöt till reseteamet för 2 veckor sedan har vi fortsatt klättra på bostadsstegen här i Hirafu. Det började ju med att vi flyttade från Shizenkan Backpackers där Mattias och jag bodde första tiden. När Anna kom flyttade vi alla tre in på Bamboo Lodge som låg mycket mer centralt och var ett mycket mysigare ställe än Shizenkan som mer kunde liknas med en mindre skolbyggnad med sovrum. På Bamboo Lodge hade vi ett större sovrum för oss själva, det fanns bra chillhörna med soffor, TV och massagefotölj och det serverades frukost med (maskin-) nybakat bröd varje morgon. Det var ganska få andra gäster så vi hade det lugnt. Det fanns också en trevlig hund, Woodley, som vi ibland tog en promenad med. Baksidan med Bamboo Lodge var att det sköttes av ett par riktigt trötta sässongare från australien som inte satte städningen högst på agendan. Det var också en ostrukturerad manager, Sam, som lyckades med konststycket att dubbelboka oss. Efter ett par dagar i lodgen kom han och berättade att vi måste flytta igen eftersom husets ägare var på väg och att de ville ha huset för sig själva med sina polare (nu blev det också fart på städningen...).

Sam gav oss en ”upgrade” och flyttade oss igår, utan extra charge, till en egen modern lägenhet i centrala Hirafu (Asuka Apparments). Här bor vi nu som två kungar och en drottning i ett eget ”mansion” med stora fönster, soffgrupp i svart skinn och glasbord, flatscreen-TV och stereo, bra Wifi-Internet, bra kök, två sovrum med värmare i båda, fräscht badrum med egen dusch och tvättmaskin, toppmodern toalett med värme i sitsen och inbyggd bidéfunktion. Här trivs vi kanon och kommer så göra i ytterligare 8 nätter. Tack för dubbelbokningen Sam!

Backpackers reality på Bamboo Lodge, vårt nygamla ställe

Bamboo Lodge

Handfatet hänger snett på Bamboo Lodge

Vårt nya mansion - Asuka Appartments 

Flådigt som i New York

Hotell-feeling med en toppmodern sänglampa som tänds av magi när man rör den.

Badrummet skiner som i ett showroom för japanska bidétoaletter 

Skidmode

Det är inte bara väldigt olika sorter och varianter av snowboards vi hittar i backen. Det är också väldigt varierande mode på skidkläderna. Japan är ju känt för extrema uttryck i bland annat klädstil. Denna medvetenhet och vilja att sticka ut tar japanerna med sig upp på berget och ut i backen där vi finner de allra konstigaste stilarna. Bland annat ser vi de största snowboardkläderna vi någonsin sett, djurdräkter, roliga mössor som ser ut som bakelser, julgransglitter virat runt kroppen, konstiga glasögon med mera. Den mest originella och udda stilen är "national ski team"-stilen. Den är ganska ovanlig men ibland dyker de upp i liftkön, ofta äldre japaner klädda i kompletta landslagsskiddräkter. Det är inte den slimmade störtloppsstrumpan de svänger ner i utan snarare landslagens träningsåkningskläder med jacka och byxa, och ofta har de även tillhörande mössa, hanskar och halsduk. Vi har försökt hitta och fota så många länder som möjligt, tyvärr har vi inte hunnit få fram kameran i tid varje gång. Men här får ni i alla fall smakprov på Norge, Schweiz, Japan, Liechtenstein och såklart Sverige.

Japan

Liechtenstein

Norge

Schweiz

Sverige!

Avslutningsvis en bonusbild: bakelsemössan!

Pärongif

Frukt är dyrt i Japan. Det finns till exempel vissa äppelsorter som kan kosta över 800 svenska kronor. Frukt och bär som jordgubbar, körsbär, äpplen, meloner och apelsiner finns i många olika prisklasser, ofta många dyra sorter. Detta beror delvis på att den mesta frukten importeras. Det kan även ha att göra med den japanska traditionen att ge bort gåvor när man är bortbjuden. Frukt och andra exklusiva matvaror är tydligen den i särklass vanligaste och mest uppskattade presenten. Cherimoya som säljs på Tokyos gator är enligt vissa källor den dyraste frukten i världen. Vi kunde inte hitta Cherimoya utan slog istället till på ett dyrt päron när vi var nere och handlade i grannbyn Kutchan. Här kommer en loopad GIF-animation som illustrerar hur Mattias tillreder och sedan inmundigar denna dyrgrip. 

Bra/dåligt med Japan-lista

Det brukar ju sägas att resande och att uppleva andra kulturer är bra för att vidga sina vyer, och nu när vi varit här i Japan i över en månad så har vi ju hunnit med att supa in en del av det japanska samhället. Föga förvånande (Japan ligger ändå 800 mil från Sverige) så är det en hel del som skiljer detta solensuppgångens rike från moder Svea, och därför tänkte jag helt sonika posta en lista på saker – stora och små – som vi gillar respektive ogillar med Japan och japanerna. Alltid fint med en lista liksom.

*****

Bra: Pudret

Känns som man inte kan göra en sån här lista utan att ta snön som första punkt. Vi kom hit för att åka puder och puder har vi fått åka. Jag skulle uppskatta att jag under min tid här i Niseko har åkt klart mer puder än jag gjort ackumulerat i hela mitt tidigare liv. Det snöar i princip hela tiden – upp, ner, framlänges och baklänges – och närmar sig nu totalt 20 m den här säsongen. Som jämförelse har Europas snörikaste ort, Warth-Schröcken, ett snitt på ca. 10 m per säsong.

Dåligt: Stark vind/dålig sikt

Ett mynt har ju två sidor osv. och för att göra snörapporteringen i denna bloggen i alla fall lite balanserad (väldigt lite dock, vi är helt klart pro-Niseko om det nu inte gått fram…) tänkte jag ta upp en baksida med allt snöande, och det är att de sibiriska stormar som kommer in över Hokkaido till tider kan innebära både stark vind och dålig sikt. Det i sin tur gör att liftarna till toppen stundtals hålls stängda, något som så klart kan vara extremt frustrerande till tider när man vet att det dumpat 30 cm champagnepuder som man inte får utnyttjat direkt (tålamod är en dygd också när man ska åka puder).

Det snöar masssssssssor i Niseko

*****

Bra: Varma toalettsitsar

Det här är en fantastisk innovation som jag verkligen inte kan förstå att ingen har slått mynt på i Sverige. Värme i toalettsitsen kanske inte är något som förbättrar världen direkt men det höjer helt klart komforten på ditt toalettbesök, och då det ju är en relativt vanligt förekommande aktivitet kan jag varmt rekommendera (ordvits 1...) att du slår till om du någon gång får chansen att köpa en.

Dåligt: Servetter/toapapper

En av de saker jag saknar mest hemifrån är ordentligt toalettpapper och servetter. Det extremt tunna papper med noll uppsugningsförmåga japanerna kör med får en att drömma våta drömmar (ordvits 2...) om en rulle trelagers Edet Soft.

Toalettstolarna är mer avancerade än en mikrovågsugn från Electrolux

*****

Bra: Öppningsflikar på förpackningar

I princip alla förpackningar gjorda av mjuk plast kommer oavsett kategori med en liten flik uppe i ena hörnet, något som gör dem väldigt lättöppnade. Sådana här till synes små och simpla lösningar som underlättar ens tillvaro om så bara liiiiite kanske inte brukar hamna på listor om vad som är det bästa med Japan, men det är något jag personligen uppskattar väldigt mycket, och då detta är min lista får det en plats.

Dåligt: Spridningen på papperskorgar

Ända sedan jag landade i Japan har jag märkt att så fort man har samlat på sig något litet skräp man skulle vilja kasta så verkar det helt omöjligt at hitta en papperskorg (att det sen kombineras med japanernas förkärlek till att förpacka sina produkter väl gör inte direkt saken bättre). Man kan lätt dra slutsatsen att problemet ligger i bristande mängd papperskorgar, men efter en tid här så märker man att så inte är fallet utan att det snarare handlar om bristfällig spridning av de papperskorgar som faktiskt finns. För när du efter ett ofta tillsynes ändlöst sökande tillslut hittar en plats att slänga ditt Snickers-papper så är det mer regel än undantag att du funnit en mindre sopstation med 5-10 papperskorgar för olika ändamål (källsortering får de dock ett plus för). Sprid dessa och problemet är löst.

Typisk ansamling av japanska papperskorgar
- de är få men väl tilltagna

*****

Bra: Servicen

Japanerna är väldigt hjälpsamma och även om de oftast inte kan särskilt mycket engelska så gör de verkligen sitt bästa för att svara på din fråga eller vad det nu är du bett om, och de ger sig sällan förrän du visar dig nöjd. Ett exempel var när vi var och handlade mat på Max Valu (ja, utan ”e” på slutet) i Kutchan och Kalle letade efter fisk-sås till kvällens middag. Då ingen av oss kan läsa japanska frågade han en butiksmedarbetare om hjälp, och efter idoga försök att förklara på engelska och diverse japanska-översättar-appar utan att lyckas verkade det som att loppet var kört. Karl tackade för hjälpen och vi började fundera på vad vi skulle äta istället. Vi trodde det skulle sluta där, men 5 minuter senare kom butikskillen springande med en flaska i högsta hugg och ropade ”fiss-saus, fiss-saus” – då hade han alltså fortsatt leta tills han hittat det vi sökte. Bra service var ordet. Karl fick till en mycket god middag dessutom.

Dåligt: Tips/råd

En baksida med punkten ovanför om att japaner förefaller ha en stark önskan om att ge god service är att de verkar livrädda för att ge dig tips och råd i rädsla att du inte ska gilla det de tipsar om. Exempelvis ifall du frågar en japan om vad man bör se i Japan så är det inte ovanligt att de antingen inte ger dig något svar alls, eller att de typ svarar nåt helt uppenbart så som ”Tokyo” och inget mer. Man får helt enkelt inte veta vad de personligen tycker är bra/kul (dvs. tvärtemot amerikaner och australiensare som helt okritiskt gärna berättar om hur ”sick” och ”awsome” alla ställen de någonsin besökt är). Det finns ju garanterat massa forskning och litteratur på detta, men vår enkla analys är att de är rädda för att göra dig besviken.

Japansk service har sina goda och dåliga sidor

*****

Bra: Varma drycker i drickaautomaterna

Som Kalle varit inne på i nåt tidigare blogginlägg så gillar japanerna det här med automater, och här i Niseko är det dricka-automater som är det vanligast förekommande. Det är ju inget konstigt med det utan det finns ju i Sverige också, men här har de den fina twisten att kunna erbjuda varma drycker i tillägg till de kalla. Det är riktigt fint att snabbt kunna värma sig med en burkkaffe eller varm saft när man står i liftkön och huttrar.

Dåligt: Ljudbild i butiker

Så fort du kommer in i en japansk supermarket möts du av en enorm ljudvägg av plingande, plongande, sjungande, pratande och allt annat som kan tänkas kunna sälja ett extra paket nudlar eller osaltat bacon (ännu en skillnad mot Sverige). Allt i en enda röra och i konstant repetition. Glöm ”The Ring” – den verkliga japanska skräckfilmen är att stå i Max Valu hungrig, med lågt blodsocker, och höra på denna ljudbild som jag gjorde för någon vecka sedan. Kändes som jag var fångad i en psykedelisk mardröm.

Blå markering = kalla drycker
Röd markering = varma drycker

Tumme upp

Det har varit lite tyst här på bloggen ett par dagar. Vi har varit förkylda några dagar förra veckan, och så har vi nu haft en del å stå i med bostadsflytt och tillökning i resefamiljen. Anna, vår tredje reskamrat, anslöt i Japan i lördags efter lång resa från majorna. Nu är och förblir vi tre på resten av resan, härligt! Anna tog med sig fint snöväder så vi har haft några riktigt fina dagar med fint champagnepuder sedan i måndags. Vi har också, i anslutning till att Anna anslöt, bytt boende och flyttat upp oss till centrala Hirafu. Vi bor nu på Bamboo Lodge, vilket är riktigt bra. Mer om det framöver. Tillsvidare publicerar vi detta foto från dagens lunch som avbildar det nya glada reseteamet.

Onsen (温泉) - introduction to Japanese hot springs

En väldigt härlig grej med Japan närheten till varmbad. En onsen är en naturlig varm källa med geotermiskt uppvärmt mineralrikt vatten. Som ett vulkaniskt aktivt land har Japan tusentals onsens utspridda över hela landet. I Nisekoområdet finns det ca 25 st olika onsens att välja mellan. Efter en dags snowboardåkning är det riktigt skönt att sjunka ner i 40-gradigt vatten och mjuka upp lederna lite. Olika mineraler i vattnet ger hälsofördelar och alla onsens förväntas ha en avslappnande effekt på kropp och själ.

Mattias och jag i utomhusonsen på Hotel Niseko Ikoi no Mura

Ett besök på en onsen kan på många ställen i Japan tydligen vara gratis, men i Niseko kostar de flesta mellan 600 och 800 YEN, ca 50 kr. Det hela liknar ett klassiskt spa där man först tvättar sig noggrant sittandes på pall. Sedan finns det vanligtvis ett par olika badkar både inomhus och utomhus att välja mellan, samt kallbad och bastu.

Mattias i inomhusonsen på Hotel Niseko Ikoi no Mura

För en onsen-nybörjare är det viktigt att följa regler och japansk badetikett. Att inte tvätta sig ordentligt innan man går ner i varmbadet anses socialt oacceptabelt. Badkläder är inte tillåtet. Man skall ha med sig en liten onsen-handduk i badet, den har man på huvudet som en liten mössa när man sitter i utebadet där det vanligtvis snöar och är kallt. Tatueringar i Japan är ett tecken på kriminella element (Yukuza) och därför förbjudna på de flesta onsens. I Niseko är de tydligen mer överseende med detta, de som har gaddar anmäler sina tatueringar i receptionen innan bad.

Mattias och jag har nu besökt alla onsens i Hirafu och även varit på en och annan onsen i omgivningarna. Fortfarande har vi flera kvar att besöka. Bilderna ovan är från en snöig dag för ett par veckor sedan då vi besökte en fin onsen på det storsatsande Hotel Niseko Ikoi no Mura i det närliggande skidsystemet Annupuri. Vi blev då spontant tillfrågade av ett japanskt filmteam som var inhyrt av hotellet om vi gick med på att de filmade oss för en kommande reklamfilm. Vi accepterade med villkoret att vi skulle få publicera filmen på vår reseblogg. Idag kom filmen, så ni kan ni se den här. Enjoy!

Snöstorm

På grund av Nisekos geografiska läge matas denna plats av fler väderfronter som kommer från Sibirien än från östra Japan. Det är därför det kommer så mycket snö. Därför är det också oftare busväder med mycket vind och dålig sikt som det varit de senaste dagarna. Åkningen blir då tyvärr ganska begränsad eftersom stora delar av liftsystemet stänger helt eller går på lågfart. Portarna till backcountryn stänger också och det blir stora liftköer och mycket folk i de få delar som är öppna. Det är inte heller så mysigt att åka när det blåser kuling och är begränsad sikt. De senaste dagarna har vi därför tagit det ganska lugnt, åkt lite bräda när det går bra, badat Onsen, ätit mat och kollat på den fantastiska TV-serien Twin Peaks. Här följer ett gäng bilder från byn som vittnar om det vräkiga sibiriska snöfallet:

Skotta taket

Liften stänger när det snöar för mycket

Våra vänner där vi bor byggde en iglo och bjöd in

Som långtidslediga har vi tid att koncentrerat plöja Twin Peaks, denna fantastiska tv-serie skapad av David Lynch och Mark Frost som följer utredningen av mordet på Laura Palmer. Se den om du inte sett den.